Kristian Pohl/Regeringskansliet
En skönhetsbehandling räknas inte som sjukvård, därför saknas lagligt skydd för den drabbade om något går snett. Detta vill socialminister Annika Strandhäll ändra på, med hjälp av den nya utredningen.
När någon skadas i samband med ett skönhetsingrepp är det idag oklart vilket skydd den drabbade har rätt till. Nu tillsätter regeringen en ny utredning med fokus på skönhetsingrepp "som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära omfattande risker".
"Det är skrämmande att i princip vem som helst i dagsläget kan göra stora medicinska ingrepp på en annan människa och sen stå helt utan ansvar om det går fel. Vi behöver en gång för alla se över hur vi kan säkra att det ska finnas trygghet för de som gjort ett ingrepp som gått fel, så att inte den enskilda personen far illa", säger socialminister Annika Strandhäll.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en utredning för att ta reda på om de här behandlingarna ska omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen och hur de i så fall ska regleras. Problemet idag är att estetiska behandlingar inte räknas som hälso- och sjukvård, eftersom de inte görs för att behandla sjukdomar eller skador, och står därför utanför hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Utredningen ska också ta reda på om vissa behandlingar endast ska få utföras av hälso- och sjukvårdspersonal, om skador som uppkommit i samband med behandlingarna ska omfattas av patientskadelagen och om andra försäkringslösningar kan bli aktuella för att ge de drabbade ett ordentligt skydd.
Fredrik Gewalli, som är ordförande för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, är positiv till en ny utredning.
"Vi menar att det är viktigt att höja patientsäkerheten. Bland annat vad gäller kirurgens utbildning och material som används. Om det uppstår komplikationer ska man ha tillräcklig utbildning för att ta hand om dem. Det behövs en övervakningsorganisation med kompetens. Eftersom komplikationer kan vara livsfarliga och patienterna då hamnar i sjukvården ska det kunna regleras med hälso- och sjukvårdslagen."
2015 avslutades "Skönhetsutredningen", som på uppdrag av regeringen skulle utreda samma frågeställningar inom precis samma område. Den fick stark kritik från flera remissinstanser, bland annat för att utredaren Eva Nilsson Bågenholm ansåg att den som köper skönhetsingrepp ska räknas som konsument och inte patient, och istället för att ingreppen regleras av hälso- och sjukvårdslagstiftningen föreslogs en ny konsumentlag.
"Skulle man gå på utredningens förslag så kan man väl säga att ett kirurgiskt ingrepp lagstiftningsmässigt hade kunnat jämställas med en misslyckad hårfärgning till exempel", sa Annika Strandhäll till Ekot när utredningen lades ner i juni år.
Även 2012 avslutades en utredning om reglering av skönhetsingrepp, men inget har hänt med lagstiftningen sedan dess.
Den nya utredningen ska redovisas senast 30 september 2018.